måndag 25 augusti 2008

Då ska vi se... Jag är nog Ghandi ja.

Vi har diskuterat angående människans och vindruvans likhet. En vinddruva har ett ganska svårgenomträngligt skal, men väldigt mjuk, saftig och god inuti... som människan. Dock ska vi inte tolka detta ur kannibalers synvinkel.
Vissa vindruvor har inga kärnor, och är helt enkelt lätta att tugga. Vi skulle kunna jämföra detta med en tråkig, grå, livlös människa. Lite god, men va fan... man tröttnar ju.
Andra vindruvor har kärnor, och det är de människor som är svåra att komma igenom. Man måste helt enkelt kämpa för att få det goda ur den, och när man väl kommit igenom är det så mycket bättre än de utan kärnor.

Så kvällens budskap: Två fåglar i en hand lämnar lite skit efter sig så att säga...

1 kommentar:

Lounge 231 sa...

Precis! Döm liksom inte bläckfisken efter panneringen!